Eleverna fick i uppgift att läsa Georg Cederskogs artikel ”Ordet ’man’ blir ’en’ i kampen för jämlikhet” (DN, 2013-01-16) till dagens lektion, och den väckte sannerligen diskussionslustan hos mina kära alp-treor!
Vi började i artikeln och diskuterade huruvida det lite dialektala ’en’ skulle kunna ersätta ’man’. Eleverna konstaterade krasst att det inte är så mycket mer jämlikt i samhällen där ’en’ finns i det lokala språket… Den viktigaste slutsatsen för dagen var att ändra personliga pronomen är inte rätt väg att gå om man vill ha ett jämlikt samhälle – då är det bättre att ge lika lön för lika arbete!
Efter denna slutsats började vi prata om vilka ord som uppfattas som maskulina och feminina. Jag delade ut whiteboardpennor och bad dem göra två kolumner – en för manligt och en för kvinnligt – och fylla på dessa med ord som ”beskriver” människor, t ex yrken eller intressen. Lite intressant är att eleverna själva gjorde färgvalet med pennorna… Rött för kvinnligt och blått/svart för manligt!
Man kan, utan att överdriva, säga att den manliga sidan fick många fler ord än den kvinnliga… Eleverna och jag var oftast rörande överens om vilken sida om strecket orden skulle placeras på vilket säger en del. När vi hör ’kassörska’ ser vi en kvinna sitta i kassan i en matvarubutik, medan en ’kassör’ är en man som har hand om en förenings finanser. Jag är nästan 20 år äldre än dessa elever och det säger oss att inte mycket har hänt i jämlikhetsväg på 20 år…
Några ord orsakade dock diskussioner, t ex ’frisör’. ’Frisören’ hamnade först mitt på strecket men sedan enades gruppen om att det var ett kvinnligt ord. ”Manliga frisörer är ju ofta lite feminina,” som någon sa.
’Advokat’ blev enhälligt placerat på manliga sidan medan ’jurist’ hamnade på strecket. Varför? Jo, eleverna menade att i ordet ’jurist’ finns inte ”tyngden” som ’advokat’ har. ’Advokat’ frammanar bilden av en Silbersky-typ, medan en jurist är yngre, inte lika erfaren juridisk kunnig person… och att detta var mer kvinnligt.
Detta kan verka kontroversiellt, men, som eleverna själva konstaterade, detta handlar om våra fördomar. Fördomar får man från sin närmaste omgivning och från samhället i stort. För att ett land ska bli jämlikt krävs att ens fördomar ändras i grund och botten och sådant går inte fort.
Som sagt, mycket har inte hänt på 20 år.