Kategori: Bedömning för lärande

Dylan Wiliam

Vår IKT-leverantör Lin Education står för värdskapet nästa vecka då jag och två kollegor åker  till Göteborg för att lyssna på Dylan Wiliam, den store gurun inom lärande för bedömning. Det ska bli väldigt spännande och förhoppningsvis lärorikt.

Jag kommer att delta i en nätverksträff för skolans ledare och lärare. Där kommer bland andra välrenommerade forskare som  Dylan Wiliam och Christian Lundahl att belysa bedömning för lärande utifrån ett aktuellt forskningsperspektiv.

Senare under dagen kommer Wiliam att hålla en föreläsning med rubriken ”Formative assessment , why-what-how!”  I denna kommer han att ta upp vad som krävs för att lyckas med utvecklingen av formativ bedömning och varför formativ bedömning är så viktigt.

Det blir en spännande och nyttig dag i goda kollegors lag!

 

Mentimeter

På den senaste träffen med formativt fokus använde jag Mentimeter som utvärderingsverktyg. För en del av kollegorna var detta ett nytt verktyg och därför tar jag upp detta här.

Att sitta och skriva en massa om just detta verktyg känns onödigt när Camilla Lindskoug på IKT-skafferiet sammanfattar Mentimeters användningsområden så bra här.

Hursomhelst, så här såg min Mentimeterfråga ut när kollegorna svarat:

Skärmavbild 2014-10-13 kl. 20.16.37

Dexter vs. formativ bedömning

 I förra inlägget kom jag på idén att använda mig av Boråsmodellen för att komma vidare i arbetet med formativ bedömning. Det blir dock inte alltid som man har tänkt sig. För ett par veckor sedan fick jag och en kollega samma idé och efter att ha suttit med på hennes arbetslagsmöte bestämde vi att första tillfället vi får en studiedag, kör vi vår idé.

Den dagen kom tidigare än vi räknat med och idag har jag med hennes hjälp använt studiedagen till att få omdömesskrivningen i Dexter att bli mer formativ än den är i dagsläget.

Jag började dagen med att göra en repetitionsvända om vad formativ bedömning är – man kan aldrig höra det för många gånger. Jag utgick från Skolverkets publikation Kunskapsbedömning i skolan för att sedan gå igenom Dexters omdömesnivåer och de nyckelord som idag är knutna till verktyget.  Dessa nyckelord är inte alltid lämpliga ur formativ synvinkel och det ville vi råda bot på.

De på pedagogiska diskussioner svältfödda kollegorna gick igång och vi kom fram till en hel del tillsammans medan jag gick igenom Dexters (oformativa) nivåer och nyckelord.

På eftermiddagen ställdes kollegorna inför följande frågor och uppdrag:

  • Har nyckelorden i Dexter något syfte? Behövs de?
  • Vilka nyckelord bör i så fall finnas i Dexter?
  • Vad ska stå ”bakom orden”?
  • Formulera omdömen tillsammans med varandra – diskutera och jämför
  • Fokusera på formativ återkoppling!

Det som kom fram var att vi i stort sett kan slopa de inbyggda och tillagda nyckelorden i Dexter och istället skriva med  egna ord. Det gavs på förslag att vi tillsammans skulle kunna tillverka ett ”ordbibliotek” likt det Infomentor har på grundskolan och använda dessa ord i Dexter.

Vi kom enhälligt fram till att vissa nivåer, t ex ”Intryck av eleven”, kunde slopas helt av flera skäl, varav det främsta var att de för nivån angivna nyckelorden kan uppfattas som direkt kränkande för eleverna samt att den nämnda nivån inte har ett dugg med kunskapsnivå eller lärande att göra.

Viss panik utbröt i kollegiet när de insåg vilket omfattande arbetet det skulle innebära att på mindre än en vecka (deadline för omdömen är om sex dagar) skriva långa utförliga formativa omdömen på, i vissa fall, över hundra elever. Jag fick kliva in och betona att vi är i inledningsfasen av vårt formativa arbete och att ingen klok person skulle kräva något sådant. Enligt Dylan William ska implementeringsarbetet få ta ca två år – och vi har bara börjat! ”Men då måste vi få mer tid att jobba med det här!” blev svaret.

Det jag ville med denna dag var att få igång tänket kring det hela. De fick en  bild från den av Skolverket tidigare nämnda publikationen för att reflektera över sitt arbetssätt:

Skärmavbild 2014-10-07 kl. 13.16.22

Har man koll på det bilden tar upp, kommer omdömesskrivandet (nästan) att gå av sig självt.

Kollegorna satt i ämnesgrupper och diskuterade. De protokollförde sina diskussioner och konstruerade omdömen i delade Google-dokument (Coach A är så stolt!) som placerades i den delade mappen för systematiskt kvalitetsarbete så att alla i kollegiet kan gå in och kolla, inspireras och vidareutveckla.

Dagen sammanfattades med hjälp av Mentimeter:

 

Skärmavbild 2014-10-13 kl. 20.16.37

Bilden kan sammanfattas med fyra ord, ”Vi behöver mer tid!”, och det är bara att hoppas att vi ges den tiden. Rom byggdes som bekant inte på en dag – och det gör inte ett nytt pedagogiskt tänk heller.

Hur går vi vidare?

Något som är mycket irriterande i skolans värld – ja, överlag antar jag – är när Någon drar igång ett projekt som det sedan inte blir något av… Därför har jag idag suttit ned med min rektor för att kolla hur jag ska gå vidare med implementeringen av bedömning för lärande/formativ bedömning. Jag vill inte bli en Någon som drar igång något och sedan släpper det vind för våg!

Så, hur ska jag – och i förlängningen kollegiet – gå vidare?

Jag har läst lite om andra kommuner och hur de har gjort och nästa steg i progressionen torde vara att lärare gjorde klassrumsbesök hos varandra och, likt eleverna i deras kamratrespons, utdela ”two stars and one wish”. Jag tvivlar dock på att detta låter sig göras hos oss utan gnissel…

En annan variant som gjorts i Borås är att samla kollegiet och köra ”micro teaching” – att lärarna visar varandra hur de undervisar om olika moment. Jag tror att detta skulle fungera bättre hos oss eftersom man då inte befinner sig i ”sitt klassrum” och att revirhävden därigenom inte blir lika ”hotfull”. Detta skulle kunna ske på arbetslags-, eller ämneslagsmöten på neutral mark.

Genom ”micro teaching” skulle då lärarna dela med sig; kompetensutveckla varandra, och var och en i gruppen skulle göra en självvärdering. Det låter ju bra. Det får bli nästa steg!

Hur har ni gjort på era skolor?

Hälsningar

Ensamseglare på det formativa havet.

 

 

© 2018

Tema av Anders NorenUpp ↑